När familjen rivs sönder

För dig som har eller haft en jobbig uppväxt

Del 4 (Varför min syster fick flytta till ett hvb hem)

Kategori: Del 4, Varför min syster fick flytta til

Hej!
 
Här kommer fortsättningen från del 3!
 
Så jag fick flytta hem till pappa. Nu hade också pappas nya tjej flyttat in hos honom.
Jag tyckte inte om henne så mycket. Hon var så tyst och kortfattad när hon pratade. Det gjorde att det var svårt att ha en konversation med henne. Så det var svårt att lära känna henne och få en bra uppfattning.
När pappa inte var på jobbet så satt han vid datorn. Hela dagarna. Datorn har alltid varit nummer 1 för honom. Han älskade att köpa massor med dator saker och han älskade att spela krigsspel och prata i mic med dom han spelade med.
Jag ska ge ett exempel på hur de kunde vara när man skulle försöka prata med honom.
 
Pappa sitter och spelar och jag ställer mig bredvid honom.
-Pappa?
inget svar
-Pappa.
inget svar
-Pappa!
- HELVETE! NU DOG JAG! DET VAR DITT FEL!
 
Jag tyckte att det var lite kul när han dog i spelet och blev så frustrerad och arg, för då kändes de som en liten karma för att han satt vid datorn så jävla mycket.
Jag och pappa hade inte alls någon bra kontakt, fast jag bodde hemma hos honom. Vi pratade aldrig.
Jag och min äldsta lillasyster som var 12 år delade rum, och min lillebror som var 6 år och min yngsta lillasyster som var 10 år delade rum.
Min äldsta lillasyster såg verkligen upp till mig, det har hon gjort hela sitt liv. Så långt tillbaka som jag kan minnas så var det alltid hon och jag. Vi gjorde allt tillsammans. Vi var bästisar. Det var också ganska lätt eftersom att det bara är 2 år mellan oss.
Hon ville alltid låna mina kläder och saker. Och hon ville alltid vara med mig och mina vänner. Det tyckte jag inte alltid var kul, men det var ofta som jag gav med mig i alla fall.
Hon hade precis fått ett dåligt umgänge. Dom var några år äldre än henne och lät henne dricka med dom.
Så när hon frågade om hon fick vara med mig och mina vänner så sa jag ja. Hellre att hon var med mig och var i säkerhet, än att hon skulle vara med dom.
Så fort jag fick reda på att min syster drack eller var full någonstans, så tog jag mig dit på direkten och hämtade hem henne.
Min bästa vän som jag umgicks med varje dag, brukade alltid hjälpa mig att hitta och få hem min syster.
Alla som gav min syster alkohol, gav jag en rejäl utskällning och sa åt dom att aldrig mer ge henne alkohol.
Min syster hade också börjat klä sig i väldigt utmanande kläder. En jätte kort kjol som kanske bara var 1 cm nedanför rumpan. Och sån stor uringning på tröjorna att hon visade halva brösten. Och säkert tusen lager med smink.
Pappa sa nej till henne i början, att hon inte fick gå ut så. Men eftersom att hon gjorde det i alla fall så struntade han i det till slut. Och eftersom att pappa inte gjorde någonting, så tog jag hennes kläder och gömde dom. Men varje gång så hittade hon dom ändå och gick ut i det.
 
Sen kom den värsta dagen i hela mitt liv.
En kväll så kom min syster hem gråtandes. Hon hade smuts och sår över hela kroppen. Hon sprang in till rummet och låste in sig. Men jag fick komma in.
Jag frågade henne vad fan det var som hade hänt, men hon bara grät och grät. Tillslut, så sa hon att hon blivit våldtagen.
Hela min värld stannade. Jag visste inte vad jag skulle ta vägen, vad jag skulle säga eller göra.
Min kropp skakade. Jag kände hur ilskan inom mig började koka över. Jag tog ett djupt andetag och frågade henne vem det var. Hon sa att hon inte kunde säga någonting för personerna hade hotat henne att om hon sa någonting så kommer dom döda hennes familj. Då berättade hon också att dom här killarna har våldtagit henne flera gånger tidigare också, men hon vågade inte berätta det för oss förrän nu.
Jag försökte övertala henne i alla fall att berätta för polisen, men de ville hon absolut inte.
Jag gick ut till pappa och berättade allting, så han ringde polisen, och dom kom på en gång och hämtade henne och skjutsade henne till SÖS. Där undersökte dom henne och behöll hennes kläder för dna bevis.
Min syster blev av med sin oskuld på det här viset..
 
Under den här tiden så hade mamma träffat en kille. Dom festade hela tiden, och vi hade nästan ingen kontakt med henne.
När jag träffade mamma efter det som hände min syster, så sa hon att hon känner farliga personer som kan fixa dom som gav sig på min syster. Det ville jag verkligen också. Men det ända jag kunde tänka på när hon sa det var "Har min mamma blivit nån gangster nu också".
 
Efter det här så var ju min syster såklart jätte känslig.
Efter ett bråk vi hade, så vågade jag aldrig mer bråka med henne.
Det var ett vanligt bråk om att hon hade lånat mina kläder utan att fråga. Sen gick jag ut och va med mina vänner. När jag kom hem så satt hon på sin säng i vårat rum och grät. Sen såg jag att hon hade skurit sig i armarna. Jag skyndade mig och hämtade pappa som hjälpte henne att plåstra om det. Som tur var så var det inte så djupt att det var livsavgörande.
När jag ska gå in på våran egna toalett i vårat rum så fastnade jag i en chock med öppen mun.
Jag såg hur min syster hade skrivit med blod på hela väggen.
Så här såg det ut
 
 
Det står: Sorry I love you Kommer alltid att älska dig syskon 4-ever Tycker om dig Pallar inte mer..
 
Jag fick så dåligt samvete och tyckte att det var mitt fel att hon gjorde detta. Det var mitt fel, för att jag bråkade med henne. Jag skulle tänkt på att hon va så pass skör efter allt att hon inte skulle klara ett bråk.
jag vet nu att det inte var mitt fel, men det var allt jag kunde tänka på då.
 
Efter det här så spårade min syster ur ännu mer. Hon festade oftare. Var ute hela nätterna. Var aldrig i skolan. Och började snatta i mängder.
Så soc satte ned foten och bestämde att min syster behöver hjälp och måste flytta till ett hvb hem omgående.
För min pappa hade ju som sagt ingen koll och kontroll på min syster. Och efter det hon var med om så behövde hon verkligen professionell hjälp!
 
Fortsättningen kommer i Del 5
 
 
 

KOMMENTARER:

  • Anonym säger:
    2015-04-06 | 23:01:22

    :(♡

  • Anonym säger:
    2015-04-06 | 23:01:24

    :(♡

  • Maria säger:
    2015-04-07 | 03:14:55
    Bloggadress: http://astra.blo.gg

    Denise!

    Du är en av de starka. Det ser jag direkt och du verkar mogen för din ålder. Det är iofs inte konstigt, med detta som bakgrund. Jag förstår att du kämpar med att hålla samman din familj, och det är ju bra men var god mot dig själv också. Vissa saker är utom ens kontroll. Tyvärr, det är något jag lärt mig med åren.

    Styrkekramar till dig.

Kommentera inlägget här: